Anledningen till att bloggandet inte är på topp är pga att jag inte är på topp...

Min yrsel har kommit tillbaka med besked så jag försöker just nu bara ta mig igenom dagarna så bloggen har ingen hög prio.... O det blir inte bättre av att Jonas har börjat jobba och jag är själv med barnen på dagarna.
Hur kul är det för dom att vara hemma med mig just nu?

Jag kommer tillbaka när jag mår bättre!

Jonas och jag disskuterade tidigare idag om han inte skulle byta in mig mot en nyare modell... O då sa han att hn inte ville byta utan det var som att köpa en ny bil. Den gamla man har, ja den gillar man ju ganska mycket, man har varit med om mycket med den... den är en gammal trotjänare. Men sen kanske man vill ha en lite nyare fräsigare att leka med.

Min sambo jämförde alltså mig med en skruttig rostig bil som bara behöver lite nya reservdelar och extra kärlek... hmm... hur tolkar jag detta.

Roten till denna disskution är min kropp... min 27 åriga kropp som beteer som som en 80 årings. Problem med magen, problem med njurarna och anemi.... Ska jag verkligen behöva ha det såhär? Jag är ju ung, ska vara i mina bästa år... Jag är ruggigt bra på att bita ihop och inte låstas om hur jag mår i perioder. Men ibland kommer det ikapp mig och jag kan inte låstas. Idag var en sån dag. Ingen energi alls. Mådde (mår) illa mest hela tiden, magen molar och går på högsta växeln utan konsekvenserna. Energin är på viloläge.... Var tvungen att boka om min sista kund, avboka Emilias playdate och åka hem o sova.

Men så mår jag såhär nån dag eller så och sen brukar jag ha en lång bra period.... så det sista som överger en är hoppet....

Nu ska jag ta o fila ner mina naglar och måla dom..... Dom är på tok för långa!

Gaaaaaaah.... jag blir så jäkla less!

Så fort jag är sjuk eller har en dålig dag eller liknande så rasar det in kommentarer och mail där läsare klagar på att jag är så negativ hela tiden och att jag ska sluta gnälla. Tydligen är det inge roligt att läsa då....

Men vet ni va? LÄS INTE DÅ!

Jag skriver om MIN vardag, om vad jag och min familj gör. Och är jag sjuk så är det för stunden MIN vardag! Jag vet inte med er, men när jag är sjuk är jag inte så positiv, glad och käck! Detta är en ärlig blogg som jag använder mig av för att få skriva av mig.

Ni ska veta att jag inte ens hälften av gångerna skriver om att jag mår pyton! Jag är sjuk, jag har anemi, jag har yrsel.... men om jag skulle skriva om det varje gång så skulle bloggen bara handla om det! O då är det ingen rolig blogg!

Men snälla låt mig få klaga när jag känner för det! Vill du inte läsa dom inläggen så scrolla bara förbi! Skriv inte elaka kommentarer om att jag ska morska upp mig, att det inte är så farligt m.m....

Gå en dag i mina skor och säg sen vad du tycker om att konstant vara så trött att du skulle kunna lägga dig ner och somna exakt varsomhelst, om att ha en yrsel som är så obehaglig att du inte vill röra dig ur fläcken eller att du har en huvudvärk som bränner så mycket det känns som om att din huvud ska brinna upp!

När du har gått en dag med detta, kom då tillbaka så ska jag be dig att sluta gnälla!!!!!!!!!

Det gör ont i mammahjärtat när Emilia säger:
"När du är frisk mamma kan du läsa bok för mig!"
Eller när man får en kram och hon säger:
"Om jag kramar dig så har du inte ont längre"....

Sitter just nu med en kopp kaffe på mammas altan med datan... vill också bo i hus!!

Jonas är snäll och hämtar barnen idag så att jag slipper flänga fram o tillbaka mellan värmdö-nacka-värmdö-stan-värmdö. Så jag sitter nu här i lugnan ro och har det gött innan jag ska till den elaka naprapaten!

Ja just ja, ska ta o skriva lite mer om öronläkaren!

Jag fick göra de klassiska testerna, peka figer på näsan och stå upp och blunda. Inga konstigheter som vanligt. Sen så fick jag årets snyggaste cyklop på mig med små kameror som filmar ögonen och sen så skulle läkaren spola ett öra i taget med lite kallare vatten än kropptemp i ca 30 sek. Har man friska öron så får man yrsel, såkallad karusellyrsel. O det kan jag säga att jag fick. Jäklar i min lilla låda. Jag satt visserligen i en snurrstol, men läkaren garanterade mig att den var stilla. O sen spolade han andra örat men där fick vi inget utslag. Men det var för att han var för snabb för att spola så han jämnade ut yrsel, så han spolade igen. Kul kille. För er som inte har fått en jetstråle insprutat på trumhinnan så kan jag berätta för er att det låter extremt mycket och är ytterst otrevligt. O så gör det ont... så att behöva göra det en extra gång var ingen hit. Men iaf.... yrseln kom och han konstaterade att mina öron är friska och att yrseln inte beror på balansorganen.

Då bockar vi av öronen på listan över vad yrseln INTE beror på.....

Han sa att han tror att det antingen är spänningsrelaterat eller så sitter det i mitt huvud... (läs inbillning).... Spänningsrelaterat kan jag gå me på, men att jag inbillar mig detta tar jag som en förolämpning. Jag vill ju knappast gå och må såhär frivilligt!! 3:e jävla läkaren som inte tar mig på allvar och säger att min yrsel är psykologisk.... frustrerande!!!

Men men.... ska som sagt till naprapaten om några timmar och håller tummarna för att han kanske får bukt med detta....


GLÖM INTE BORT DETTA INLÄGG BARA.... HJÄLP MIG OCH BOSSE ATT HJÄLPA UNGA UTSATTA MAMMOR I BRASILIEN!

...eller som han kommer att kallas snart: Min räddande ängel! Jag var hos mamma kompis idag som är naprapat med min yrsel eftersom att min läkare trodde att min yrsel var spänningsrelaterad.

Jag möts av en underbar kille som så fort han såg mamma kopplar mitt namn och börjar asgarva. Isen bruten =)
Jag får komma in i ett yttepytterum. Han läser sista året på naprapathögskolan och har praktik på skolans klinik.
Berättar om mina problem och sen ska han börja klämma och ha sig. Testar reflexer, hänger på mig osv... sen får jag lägga mig ner och han börjar klämma och trycka på nacken. Sen tar han tag i de främre nackmusklerna och liksom nyper runt dom... o FY FÖR I HELVETE vad ont det gjorde. Jag visste inte om jag skulle gråta eller ge honom en smäll på hakan. Han satt ju ändå rätt tillgängligt bakom mig och lutade sig över mig.
Han inser direkt att han har hittat roten till allt ont. Och ska hängandes över mig uppochner visa vilka muskler det är som han har hittat. Vilket resulterar i att han drar ut hals-skinnet likt en sån där draködla och jäklar vad jag och mamma skrattade. Tårarna sprutade och det slutade med att Pontus, naprapaten asgarvade också. Det tog en lång stund innan vi kunde lugna ner oss... han insåg nog hur dum han ser ut och han kommenterade att han inte hade behövt visa på sig själv! =)

Hur som haver. Den muskeln som är tokspänd på mig har två fästen i nyckelbenet och ett uppe bakom örat och har man problem med just den muskeln så kan man få yrsel, huvudvärk, synstörningar, illamående och hörselnedsättning... Typ alla mina problem. Jag trodde att han nöp för kung och fosterland, men när han visade på min arm hur han hade klämt så förstod jag hur spänd och öm jag är i dessa muskler...

Jag fick iaf övningar som jag ska göra tills jag ska tillbaka på måndag och då skulle jag tydligen ta med mig svettbandet och vatten... ser inte riktigt fram emot det besöket.. men finns det en chans att jag blir fri från yrseln så är det värt det!

Idag har jag varit hos en husläkare och det är förstå gången jag går från en läkare med en bra känsla i magen.
Men såklart ska denna läkare sluta nästa vecka, såklart, men men...

Jag var där pga min yrsel, har lessnat rejält på den nu....

Vi pratade och hon gick igenom min journal och hon verkligen lyssnade på vad jag hade att säga. Hon gjorde lite olika undersökningar och när hon skulle kolla reflexerna i knäna så var det högra bra, men vänster rörde sig knappt och då kom vi in på att jag har jobbat krog i herrans massa år och att när jag jobbade som mest brukade jag få ont i knät och muskulinflammationer i foten. Då ville hon känna på min rygg och nacke. Hon klämde, tryckte och hade sig. Jag har massa knutar överallt. Stelhet i nacken, speciellt till när jag ska kika till vänster. Knutar vid höger skuldra, knutar i nacken hela vägen upp till huvudet, knutar nedanför vänster skuldra... Hela jag är ett trassel... Och när man tänker efter så är jag mer yrslig när jag har ont i rygg eller nacke. Tydligen har man massa nervreseptorer som sitter i nacke, axlar och rygg så man kan få en spänningsrelaterad yrsel. Sen att vara gravid 2 ggr och bära barn och ha foglossning osv är ju inte det bästa när man redan (utan att veta det) har problem är tydligen ingen bra kombo....

Så nu ska jag gå till både en naprapat och en sjukgymnast för att få bukt med detta. Det är ingen quick fix, men det kanske gör så att jag äntligen blir bra. Jag vågar inte hoppas på för mycket men det är en början iaf....

Jag känner mig lättad att för en gångs skull få något konkret ist för så som det har varit de senaste 6 månaderna. "Vi väntar på provsvaren" "Yrseln beror nog på anemin" "Vi väntar på att droppen ska verka" osv.... Äntligen tog nån min yrsel på allvar!!

Barnen sover och lugnet har äntligen lagt sig nu....

Dagen började som sagt på SÖS, vi var där lite tidigt, men vad gör det när man till 99% av gångerna springer från huvudentren medans den man åkte med pakererar bilen samtidigt som man flåsandes försöker förklara vart man ska i telefon så att även den andra hittar dit man ska..... men men...

Jag blev uppropad och visad in i ett väldigt känslokallt rum med 3 tomma sjukhussängar i. Vart hänvisad till sängen närmast fönstret. Emilia hade ångrat sig och följde med mig in. Hon hoppade upp i sängen brevid mig och väntade otåligt på vad som skulle hända. Sköterskan förklarade vad han skulle göra och Emilia avslutade alla hans meningar med "Varför det?". När ssk skulle sätta nålen så var jag nästan säker på att Emilia skulle bli rädd och vilja gå ut, men hon hängde på mig mage och tittade väligt intensivt på vad Mats som han hette gjorde med min hand. Jag förklarade att nålen skulle in i min hand så att medicinen skulle kunna komma in och göra mamma bra igen. Hon var helt med på det.
Men vart något misstänksam när Mats kom med slangen och droppvätskan som var svart. Mats kopplade upp mig och sa lite skämtsamt att "Nu ska mamma få sig ett järn". "Om det ändå vore så väl" kontrade jag med. Emilia var väldigt noga med att kontrollera att det droppade som det skulle och sa i takt med droppandet " Dropp dropp dropp"....

Hon ville vara kvar hos mig så hon hämtade en bok, kröp upp brevid mig i sängen, klappade mig på "onda handen" och sa: "Det är ingen fara mamma, du behöver inte vara rädd längre! Nu läser vi en bok tycker jag".... Mammas underbara unge!! Då smallt mitt hjärta! Så vi läste två st ganska långa böcker medans droppet drippade på.... Sen när det var klart så kopplades jag ur och fick plåster och genast började Emilia prata med Mats om när hon hade ramlat och fått en plåster av mormor...

Fick även veta vad droppet som jag var bjussad på kostar egentligen... mellan 4-500 kr!!! JISSES!! Som Mats sa: "Motsvarar en dyyyyyr flaska champange, så passa på och njut"

Väl hemma sen igen, efter en snabblunch på donken, så kom Maria med familj förbi på en snabbfika. Efter det bar det av till svärfar och middag. Emilia var nog mest glad att se Cissi igen... var ett tag sen vi var där. Och om vädret är med oss så ska vi nog dit imorgon och sola och bada plaskpool...

Nu är det bloggläsning som gäller och sen soooooova.....

Nu är det dags att åka till SÖS för mitt monsterdropp... vet inte hur jag kommer att må efter, men ska jag tro på läkarna så är det inga biverkningar.... Men vi får se... Hörs när jag kommer hem igen...

Pratade med en läkare från dagvården på SÖS idag. Min andra läkare hade sagt att jag skulle ringa dit, men dom förekom mig och ringde när jag letade efter nummret...

Sist jag tog blodprover för en månad sen så låg mitt hb-värde på 102 (man ska ligga på 117-135 som kvinna)  och mitt järnvärde var på 32 ( man ska ligga mellan 10-33). Så det är ju på G upp... Tog nya prover i onsdags. Hbt är uppe i 116 men järnet är nere på 8... Så på en månad har jag förbrukat alla mina depåer. Inte så bra.

Förut har jag fått ett järndropp som är på 20mg järn/5 ml vätska.... Nu ska jag få ett monsterjärndropp som ist är på
1000mg järn/20 ml vätska....... Snacka om boost!! Jag hoppas verkligen att detta hjälper mig nu... Men eftersom att jag inte kan behålla mina järndepåer i shack så blir det väl sånna här monster då och då... Men det positiva är att det ska vara mer hållbart än det vanliga jag brukar få...

Så håll tummarna för att detta funkar!! På tisdag smäller det.....